Till slut...

Nu är uppsatsen inskickad i den slutgiltiga versionen. Den har egentligen varit färdig länge, men olika praktiska omständigheter har gjort att vi inte har kunnat skicka in den. Men nu äntligen är det klart!

Jag hoppas verkligen att mycket av min trötthet som har varit över sommaren försvinner i och med detta. Jag är övertygad om att det är stress som gjort mig så trött, och pressen på jobbet just nu är sannerligen inte liten. Då kan man ju räkna ut att en ofärdig uppsats som ligger och trycker på samvetet inte direkt hjälper till.

Nu ska jag sovra mig i olästa böcker istället! Det blir lite Björn Ranelid, Jane Austen och eventuellt lite låneböcker om ADHD (eftersom jag verkligen behöver uppdatera mig i ämnet!)

Passivitet...

Det värsta jag vet är dagar då man har så mycket att göra att man till slut inte gör någonting istället...=(

Måste rekommendera Baader-Meinhof filmen som jag lite halv-olagligt lyckades se i fredags. Riktigt bra! Tänkvärt och intresseväckande, inte alls terrorförhärligande som många påstått. Om något tyckte jag snarare att den ironiserade våldet och det sekteristiska tänket. Se den!

Herregud!

Ja, det kan man säga. Jag har knappt återhämtat mig från allt uppsatsande, får skylla på att det är därför som jag inte bloggat på ett tag. Men jag måste dela med mig av dagens upplevelser! Tack tack tack, till alla er som modigt och tålmodigt stod utanför fullmäktigehuset och demonstrerade idag! Ni förmedlade en härlig stämning till oss i oppositionen som tar debatten i fullmäktige, men det är NI som är de verkliga kämparna! Det är ni som påverkas, det är ni som ser hur majoritetens ovilja att göra satsningar i dåliga tider påverkar våra barn, våra gamla, våra utsatta och vår framtid.

Återigen, tack för att ni kämpar på, både idag och ute i verksamheten!

Första maj, första maj, varje sliten kavaj...

Vackra rader som man aldrig sjunger numer. Men dagen har varit sitig. Kanske framför allt för att jag gick upp klockan 6:00 för att finslipa på mitt första maj-tal som jag skulle hålla i Viskafors. Det blev stressigt och jag trodde faktiskt inte att det skulle bli något tal till slut (inte på grund av att det inte var färdigt, utan för att skrivaren inte funkade!). Men jag kom till Viskafors och där satt ett 50-tal tappra partikamrater som gärna firade första maj tillsammans! Trevligt och gemytligt, och jag fick mycket beröm för mitt tal.

I Borås var vädret fantastiskt och jag var förvånad över hur många som kom! Tack för det allihop! Nu är jag trött och ska ta igen mig. Tar ett kortare avbrott i kampen, om man säger så...

Stress stress stress

Usch! Vem i hela världen kom på idén med att skriva uppsatser? Detta påfund som jag sett så mycket fram emot under hela utbildningen har nu vänts på ända och blivit inget annat än ett enormt stressmoment! Antagligen är det ju helt enkelt så att jag inte jobbar tillräckligt hårt, försäker jag intala mig i alla fall.

Mitt upp i alltihop hade vi nämnd idag. Vi pratade konjunkturanpassad budget och ingen begrep sig på vårt alternativa förslag, men det gör väl detsamma nu... Vad som var än mer intressant var propositonen om den nya gymnasieskolan som blev offentlig idag! Det som förvånade mig (eller inte) var att alla de kontroversiella frågor som vi från vänsterhåll ifrågasatt både på lokalt plan och riksplanet, helt och hållet uteblivit i propositionen. "Regeringen återkommer senare..." IV-programmet, högskolebehörigheten för yrkesprogrammen - ingenting fanns att läsa!

Kom ihåg - De ä Rajnfälts och Björrklunns fel at ja innte kann stavva!

Invigning

Igår invigdes den "nya" psykiatri-UVA:n (utbildningsvårdsavdelning) på SÄS. Det var en flott tillställning med god mat och vackra tal. Allt var frid och fröjd och alla lyckades hålla masken alldeles utmärkt, PUVA:n är utan tvekan det mest lyckde projekt inom psykiatrin i hela världen! Lyckligtvis var det ingen som märkte den tjuriga, snudd på upproriska stämningen bland personalen som var där (de andra bojkottade naturligtvis invigningen). Succé!

Idag har jag ockås invigt min picknick/plugga/leka-ute-med-hunden-filt ute på gräsmattan. Redan i påskas kastade sig folk ut i sina trädgårdar med grillning och solning, men själv är jag lite väderkonservativ (observera - väder, inte värde) så jag har inte vågat mig ut än. Men jag fick lite gjort i alla fall, innan solen gick i moln och jag och vovven spatserade in igen.

Sammanfattningsvis - två lyckade invigningar på två dagar!

Läsa böcker

Tänk vilken dröm att få läsa böcker hela dagen. Inte gör annat än läsa och sedan får man tycka till om böckerna också! Jag läser flitigt bloggen Bokhora där fem kvinnor bloggar om böcker som de läser, har läst eller ska läsa. De har naturligtvis andra jobb också, så de recenserar inte bara böcker, men tänk ändå vilken dröm!

Finge jag välja vilket jobb som helst skulle det vara professionell bokrecensent. Och rockstjärna såklart, för vem vill inte bli rockstjärna...?

Träning

Det är fastställt sedan länge att träning är lika effektivt som SSRI-preparat mot depressioner. (SSRI är de enda antidepressiva medicinerna som inte är beroendeframkallande, för övrigt). Och jag tycker själv att man märker det! Inte för att jag på något vis gränsar mot deprerssion, men om man har hållit på och tränat ett tag så känner man sig så himla mycket piggare och... lyckligare? Ja, faktiskt! Som idag på lunchen då jag körde ett mer eller mindre stenhårt medelpass på Friskis&Svettis. Så nu är jag både frisk och svettig! Dags att ta en dusch och käka innan S-studenter har styrelsemöte, med påföljande medlemsmöte. Vi ska anta den ekonomiska berättelsen som inte var klar till årsmötet, samt nominera till förbundskongressen!

I vilken värld lever major Björklund?

"Ställ högre krav på eleverna! Gör det svårare att komma in på högskolan!" Så resonerar skolministern när han hävdar att det är en utbildad befolkning han vill ha. Detta vill han uppnå genom att göra dem färre (!) då det ska ställas ännu högre krav på den som vill läsa på högskolan. Majoren hävdar att eleverna inte är tillräckligt förberedda när de kommer från högskolan och därmed måste plugga mer. Detta uppnår man naturligtvis genom att ställa högre krav och tvinga dem läsa fler kurser. Ökat stöd i Engelska A och Svenska B är ju inget att ha, det är ett alldeles för bra förslag som ju gör det lättare för eleverna i skolan! Då blir det väl ingen ordning och reda, om eleverna ska få mer hjälp att klara målen? Nej, är man dum får man skylla sig själv, eller så sätter man sig på kammarn och pluggar som alla andra, eller hur Majoren?

Vansinne, I say...!

Genus och krig

Gårdagens fullmäktigesammanträde var det intressantaste på länge! Fast jag måste förstås ha lite förståelse för dem som missade fotbollsmatchen, det måste kännas tungt... Men det funkar ju alltid med små diskreta radioapparater i öronen!

Hur som helst, det var ett möte med mycket ideologi, mer än vanligt faktiskt. Vi diskuterade genusutredningen som kommunen gjort inom Fritidsförvaltningen. Personligen tycker jag att resultatet i utredningen talar sitt tydliga språk. Flickor och flickidrott missgynnas kraftigt i Borås Stad, både vad gäller tillgång till hallar och vad gäller bidrag mm. Ändå kan nämndens ordförande med att gå upp i talarstolen och säga att han är skeptisk till utredninegn och att resultatet beror på att det är fler pojkar än flickor som idrottar. Vakna! Ett sådant uttalande säger mer om Bengt Fredenlund än om utredningen i sig...

Vidare hade vi en stundom mycket kränkande debatt angående bojkkott av Israel som naturligtvis mynnade ut i en diskussion om kriget i Palestina. Borgarna, med Olle Hermansson i spetsen, hade mage att ta till det fula knepet att kalla vänstern för antisemiter! Borgarna sänkte nivån på debatten med sina fula knep men Vänsterpartiet jobbade bra! På tal om förföljda judar i Sverige - hur tror du att världens araber mår i dessa tider, Olle Hermansson?

Skateboardhall

Efter många om och men så är arbetet (det vill säga det riktiga arbetet) med Borås skateboardhall igång. För två år sedan var jag själv uppe i talarstolen i KF och häll mitt först inlägg i budgetdebatten om just skateboardhallen, och hur otroligt pinsamt det hara varit att behöva försvara för stadens ungdomar att ingenting händer. Och än hit än dit fick man höra ursäkter. Men nej, nu äntligen får stadens skatare, BMX:are och alla andra som kan tänkas ha användning för hallen möjlighet att till fullo utöva sin livsstil till fullo! Första spadtagen är grävda.

Äntligen!

Glad Påsk!

Oavsett av vilken anledning var och en väljer att fira påsk, och hur man väljer att fira, så hoppas jag att alla får en riktigt trevlig dag i det härliga vädret! Ta det lugnt och gör ingenting som inte jag skulle gjort (vilket är en hel del så ni kanske får en tråkig kväll...)!

Påsk-kramar åt folket!

Idag börjar allvaret!

Ok, då var det dags att ta tag i den tunga klumpen som heter Databearbetning! På 2 veckor ska jag plöja igenom och analysera fem självbiografier till min uppsats. Jag börjar med Zebraflickan av Sofia Åkerman. Fram med thévärmaren och ner i bästa-fåtöljen! Fast jag kanske skulle dammsuga först...? Och så var det disken...

Vadå "traditionell"?

Ögnade igenom sossarnas valstrategi inför EP- och kyrkovalet. Där hade man listat fem målgrupper som man ska rikta sig emot i kampanjandet. Utöver dessa fem hade Borås AK valt att lägga till en sjätte väljarkategori, nämligen "traditionella väljare". Då undrar jag, vilka är dessa traditionella väljarna?

Själva syftet med att identifiera och rikta in sig på särskilda väljargrupper är ju att man ska kunna anlägga en särskild strategi för varje grupp. Det vill säga att samma argument kanske inte går hem hos den 31-åriga singeltjejen som hos den 52-åriga flerbarnspapppan, fastän båda två egentligen är sossar och har sina värderingar hos oss.

Hur kan då "traditionella" socialdemokratiska väljare vara en och samma målgrupp? Har inte socialdemokratiska väljare alltid präglats av mångfald? Den socialdemokratiska politiken är per definition en bred politik som representerar många och flertalet delar (egentligen) våra värderingar. Och de fem andra kategorierna som är listade tillhör ockås våra väljare, för det är ju helt poänglöst att rikta in sig på typiskt folkpartistiska väljare eller liknande.

Snälla, förklara för mig! Vad är en "traditionell väljare"?

In or out, ja eller nej...?

Det pågår just nu en omröstning på bt:s hemsida om huruvida William Petzäll kan sitta kvar i KF eller inte efter gårdagens "avslöjande" (men föga förvånande) skönsjungande reportage i SR:s Kaliber. Det är naturligtvis frestande att säga nej. Petzäll borde inte sitta kvar i KF på grund av sina nazistiska/rasistiska åsikter. Det är odemokratiskt i sig. Å andra sidan kan man ju hävda att de sverigedemokrater som sitter i KF runt om i landet är folkvalda och har rätt att sitta på sina poster på grund av att de är just demokatiskt valda.

Hur man än vrider och vänder på det så kvittar det i slutändan om Petzäll sitter kvar eller inte. Vi har sedan länge konstaterat att SD per definition är ett rasistiskt parti (och ännu lite värre än så, visar det sig). Så vilken sverigedemokrat det än blir som efterträder William Petzäll spelar ingen roll. Hon eller han kommer också attt vara rasist. Och rasister hör inte hemma i demokratiska sammanhang.

Studenter städar mest i Sverige

Jag hörde någonstans att svenska studenter städar väldigt mycket. Detta skulle bero på att studenter är bra på att komma med undanflykter till att inte behöva plugga inför tentan, skriva det där PM:et just nu osv. Det vill säga att studenter är bra på att skjuta upp saker och ting. Och vad är väl en bättre och mer rättfärdigad anledning att skjuta på något än att man måste städa?

Jag vet inte hur mycket sanning det ligger i detta. Just nu är jag i alla fall väldigt duktig på att skjuta på saker och ting, till exempel uppsatsarbete, men inte fasen städar jag för det! Detta innebär i förlängningen att jag har jättedåliga argument till att jag skjuter på saker, samtidigt som lägenheten blir allt smutsigare och inlämningsdatumet till uppsatsen närmar sig. Suck...

Högborgerlighet i studentpolitiken

Det är ingen nyhet att de fattigaste i landet bland annat hör till de svenska studenterna. Regeringen har två åtgärder mot detta: 1. Höj studiemedlet med 400 kronor och ta bort inkomstprövnigen till CSN. So far, so good. 2. Gör de svenska studenterna färre genom att på omvägar ta bort möjligheten för människor med icke-akademisk bakgrund att plugga. Detta görs med enkla medel genom att man sänker möjligheten att få studiemedel från 6 års studier till 4. Därmed kommer bara de längre utbildningarna att gynnas (exempelvis läkare, tandläkare osv som får dispens). De som inte kommer från en studievan miljö kommer inte att ha möjlighet att prova på olika kurser innan de vet vad de vill utbilda sig till. De kommer inte att kunna läsa om kurser och terminer, vilket vissa tvingas göra då de av olika skäl inte håller studietakten (exempelvis för att de måste jobba extra). Inte nog med det, man ska inte längre ha möjlighet till avdrag på lånet för högskleförberedande studier, till exempel folkhögskoleutbildning.

Som sagt, istället för att otaktiskt sänka antalet utbildningsplatser eller stänga olika högskolor, som borgerligheeten egentligen vill, väljer regeringen att stänga andra dörrar för människor som vill göra nya val i livet. För att inte tala om de som tvingas göra nya val i livet på grund av upppsägningar och ökad arbetslöshet. Borgarnas sanna intentioner är så uppenbara att det blir pinsamt.

Äntligen hemma!

Usch, en hel arbetsdag med vinterkräksjuka på jobbet! Och naturligtvis åkte jag på att städa inne på just den patientens rum. Om jag inte uttryckt någon vidare gudstro innan så gör jag det nu: snälla Gud, håll mig frisk ifrån otäcka magsjukor! Amen.

Jag hoppas att det är fler än jag som omfamnar den nya sommartiden! Vad gör en timme mindre på morgonen när man får sådana här härligt ljusa vårkvällar! Jag ser verkligen fram emot vården och värmen, med allt vad det innebär. Som nya vårkläder, förstås...

Earth hour är över!

Jag måste säga att jag är besviken på boråsarna i min omgivning. Det var inte många som valde att släcka ned hemma ikväll, utefter vad jag kan se. De få som verkade ha släckt ner är nog helt enkelt inte hemma ikväll, för nu är klockan 22:00 och det är fortfrande mörkt... Själva satt vi och sörplade té i värmeljus-skenet och pratade om ditt och datt. En mycket trevlig timme, tror att jag ska införa elektronikfria timmar varje dag! Eller en gång i veckan, åtminstone... Vi människor tar oss alldeles för lite tid till att bara prata med varandra idag, tror jag. Tänk vad tragiskt om man skulle bli strandsatt utan TV eller dator, eller ljus överhuvudtaget för den delen, och inte ha något att säga varandra.

Nej, fler elektronikfria samtalsstunder åt folket, tack!

Keynes

Det är inte lätt. Att spara när man har och slösa när man inte har. Själv har jag haft en riktig spender-dag i Knalleland. Det är inte så att jag känner att jag inte är värd det, för det tycker jag allt att jag är. Men det är medvetenheten om att man inte vet vad framtiden kommer att innebära som gör att man anser att man borde snåla lite när man vet att man har pengar över. I sann Keynes-anda. Det innebär helt enkelt att man får planera sin privatekonomi lite mer, precis som vi borde göra med samhällsekonomin. Såväl i kommunen som på riksnivå.

Jag vet att det blir mycket tjat om privatekonomi på min blogg, med Lyxfällan och allt vad det är. Men det är sånt jag går och tänker på...

Vem är du, vem är jag...?

Gjorde nyss ett facebook-test för att kolla vilket parti jag "är mest". Resultat - Vänsterpartiet! Hmm... Är dock inte så förvånad egentligen, min vänsterradikalitet känns hjärtligt välkommen i Borås arbetarekommun! =) Skämt å sido, det var inget lätt test. Förutom de mest uppenbara ideologiska skiljelinjerna var det svårt att se mellan raderna vilka alternativ som var utmärkande för vilket parti. På flera ställen kändes nästan alla alternativ som något jag kunde skriva under på och jag fick försöka prioritera det som var viktigast för mig. Inte så lätt, med andra ord!

Glöm inte...

Earth Hour på lördag klockan 20:30! Släck alla lampor och var solidarisk med vår jord!

Invest in Macedonia

"Investera i ekonomiska frizoner i Makedonien". Jag trodde inte mina ögon när jag såg reklamen på TV. Kapitalistkramarnas ultimata form av utsugning har smugit sig in i de svenska hemmen, via TV-apparaterna. Ett makedonskt PR-företag vill att svenskar ska investera sina pengar i ekonomiska frizoner i Makedonien. Där basuneras ut en massa flotta bilder på industrier och företag med lycklig och välutbildad personal. 5000 euro hit och 10000 euro dit. Jag mår illa!

Gissa om jag är besviken...

Hade laddat och planerat, handlat och slitit, hungrat och tränat, allt inför dessa smaskiga våfflor såhär på våffeldagen! Och så är det imorgon...=( Jag får uppdatera min kalender lite bättre, eller åtminstone läsa den något oftare. Nu står jag i valet och kvalet om jag ska äta våfflor ändå för att sedan äta våfflor en gång till imorgon med mamma och pappa, vilket naturligtvis kommer att innebära lite extra dåligt kalorisamvete. Eller så struntar jag i våfflorna idag och pinar mig lite till imorgon så blir njutningen ännu högre! Hmm...

Om att fastna...

Visst är det tråkigt att fastna i gamla rutiner? Fast tryggt ändå, visserligen. Själv älskar jag att läsa böcker och titta på film, men när jag väl sätter mig i fåtöljen för att påbörja nästa äventyr blir det alltid samma gamla visa: Harry Potter. För sjuttioelfte gången. Varför blir det så?

Jag har så himla många böcker i min bokhylla som jag fortfarande inte läst. Jag har själv köpt dem, så jag har ju naturligtvis en tanke med böckerna, jag vill läsa dem. Ändå blir det Potter-septologin en 3-4 gånger om året. Men de är ju så bra, förstås...

Samma sak med film. Det fina i att se en film flera gånger om är att man till slut kan den utantill, fast man fortfarande tycker att den är lika bra. Detta innebär att man kan sätta på en film och ha den i bakgrunden medan man gör något annat, utan att missa något i filmen och ändå snegla när man vet att det kommer något bra. Som just nu då jag har den gamla 90-talsrullen You've got mail som bakgrundsmusik (på VHS, dessutom!). Gamla goda rutiner, som sagt...

Borås S-studenter

Har i helgen blivit nyvald klubbordförande i Borås S-studenter. Ett uppdrag som jag tror kommer bli väldigt roligt och som jag är glad och stolt över att ha fått! Förutom mig är vi en ny, stark sexmanna-styrelse bestående av Patrik Söderholm, Mats Dalmyr, Camilla Persson, Mahamad Ali Abdi och Evelina Bäck. Jag ser fram emot ett spännande år ihop med s-studenter och tror på att klubben kommer att ha mycket spännande och inspirerande verksamhet. S-studenter är en viktig klubb på så vis att den organiserar många av våra yngre medlemmar i partiet, samtidigt som Studentförbundet centralt har fått ett lyft genom åren (efter vad jag tycker) med Kajsa Borgnäs och Daniel Gullstrand i spetsen.

Flaggar för vårt planeringsmöte den 30 mars...

Jag vill också passa på och gratulera mina vänner Anders och Lina som fått en liten dotter! Pussar och kramar till hela lilla familjen!

Lyxfällan

Jag vet inte om det är fler som är som jag, men jag älskar att titta på TV3:s Lyxfällan! Jag sitter hemma i soffan och gottar mig åt andra som slösar och strör pengar omkring sig medan jag själv förnöjt konstaterar att jag minsann har god koll på min ekonomi. I kvällens avsnitt var det en ung kvinna, ungefär i min egen ålder, som var totalt bortskämd av sina föräldrar. Hon tjänade bra, hade eget företag och ändå tvingades hon be sina föräldrar om ekonomiskt stöd varje månad (eller vecka, om man fick tro hennes far). Människan spenderade alla sina pengar på kläder och hade ingen aning om vad hon hade för räkningar eller hyra osv. Hon var med andra ord en sådan där människa som man är övertygad om inte finns på riktigt utan bara på TV. Tji fick jag...

Har ni sett "My super sweet 16" på MTV? Också ett sådant där program där unga tjejer och killar får precis vad de vill ha på sina fester, utan minsta insikt om vad saker och ting kostar, vad de är värda och framför allt: det har inget som helst vett på att vara tacksamma!

Det fick mig att tänka på Lottos drömvinst, som nu är uppe i 118 miljoner kronor. Många människor spelar på Lotto i hopp om att vinna de där pengarna och jag undrar om jag själv skulle vilja vinna så mycket pengar? Det är så mycket pengar att man tappar greppet! Vem behöver 118 miljoner? Alltså verkligen behöver dem? Inte jag i alla fall...

S-studenter ger ut en bok!

S-studenter ska inför partikongressen i höst ge ut en textantologi under temat "10-talsprogram" om partiets politik under det kommande 2010-talet. Jag hoppas att många visar intresse för skrivandet. Det är trots allt nu som vi, helt hämningslöst, kan ta tillfället i akt och forma partiets politik! Själv skulle jag tycka att det vore jättekul att skriva, men uppsats med mera hindrar mig i min kreativitet för tillfället (för att inte tala om tidsbristen...)!

Ta tillfället kamrater, och skriv!

The Socialdem's

Det är vi det! Nu ska tydligen samma företag som kammade hem segern för Obama vinna valet åt oss! Eller ja, det är naturligtvis partiet, med Mona i spetsen, som ska övertyga väljarna om att rösta socialdemokratiskt 2010. Men verktyg och strategi, det kommer från USA och Obama-kampanjen. Själv tycker jag att konceptet är spännande, men självklart är det vår politik som ska värva röster och inget annat. Visst fick man lite folkrörelse-vibbar i presidentvalet i höstas? Det är trots allt det som många av oss drömmer sig tillbaka till och det är så valstrategin kommer se ut: knacka dörr, telemarketing, värva folk, röster och medlemmar.

Ihop med en socialdemokratisk politik, såklart!

Twitter

Jag vet inte om jag har kommenterat det här innan, men i så fall tänker jag göra det igen. Vad är grejen med Twitter? En liten mini-blogg som man uppdaterar flera gånger om dagen med små, korta inlägg. Har media idag blivit så uttjatat att folk inte ens mäktar med att blogga längre? Vad är poängen?!

Ungdomsrådet

Hade en mycket givande kväll ihop med Borås Stads ungdomsråd igår. För tredje gången samlade ungdomar och politiker i något som kallas politikerrådslag. Vi hade öppet forum och gick runt i olika grupper och diskuterade de frågor som vi tyckte var viktigast. Temat var "Borås -årets ungdomsstad 2010". Själv fick jag vädra det som jag tycker är bland det viktigaste, nämligen hur vi politiker ska kunna få in tänket kring stadens ungdomar i de beslut som fattas. Vi har ett, i dagsläget, ganska förlegat ungdomspolitiskt handlingsprogram som ingen läser och framför allt inte använder sig av. Egentligen kanske det står en hel massa bra saker i handlingsprogrammet, vilket jag kan tycka, men vad spelar det för roll om ingen läser det?

Så, dags att hugga tag i ungdomspolitiska handlingsprogrammet igen! I övrigt var det demokratiska underskottet en het fråga igår. Hur ger vi ungdomar mer att säga till om i kommunpolitiken, och vad har ungdomsrådet för mandat? Många knäckfågor att ta tag i med andra ord. Jag hoppas att politikerrådslagen fortsätter i samma anda länge framöver, och att fler än bara ett få eldsjälar från politikersidan dyker upp (och inte bara de få nämnder som var representerade igår...)!

Mp eller KD?

Jag har funderat lite på det här nya sättet att skriva ut partibeteckningarna med versaler, det vill säga (S), (V) och så vidare, istället för som man gjorde förr. Hur gör man med de partier som har fler än en bokstav i sin partibeteckning? Blir det (MP) eller (Mp)? Det är sånt här som jag går och funderar på när jag är understimulerad...

Mötesteknik

Den här veckan är en riktig helvetes-vecka (ursäkta uttrycket...) Verkligen allt händer på en gång och det finns som vanligt inte särskilt mycket jag kan göra åt det.

Av olika anledningar har jag blivit tvungen att fundera lite över det här med mötesteknik (utan att nämna några exempel). Vikten av att kunna hålla ett möte på ett så effektivt sätt som möjligt samtidigt som man upprätthåller intresset och gör alla delaktiga i mötet har blivit kännbart för mig, på olika sätt. Om en organisation inte klarar av detta är det mycket begärt av medlemmarna att vilja engagera sig på något vis, eller överhuvudtaget komma tillbaka på nästa möte. Jag hoppas innerligt att jag verkligen rannsakar mig själv på möten, och inte bara gnäller på andra. Det gäller ju att leva som man lär, eller hur?

För övrigt är A Camps nya album Colonia helt fantastiskt och jag lyssnar på skivan konstant! Dålig som plugg-musik dock, tenderar att sväva iväg i mina drömmar till Nina Perssons ljuva stämma...!

Alla hjärtans dag

I sann anti-kommersialistisk, anti-kapitalistisk anda ska man naturligtvis bojkotta Alla hjärtans dag. Ändå hade jag en alldeles fantastisk dag igår! Anders och Lina var här och vi hade jättetrevligt. Men det absolut bästa med hela dagen var att jag har världens bästa sambo! Det har jag visserligen varje dag, men lite extra igår... Eftersom det inte finns någon på denna jord som känner mig så bra som han, så vet han naturligtvis vad jag tycker om. Så, igår kom han hem med en liten påse med något alldeles fantastiskt i - en Gilmore girls-box! Han vet precis vad jag vill ha...! Så nu vet ni hur min eftermiddag kommer att se ut...

The challenge...!

Jag har blivit utmanad! Av Anki, tack så mycket! Utmaningen går ut på att jag ska lista 8 saker som folk inte vet om mig. Här kommer de...

1. Jag kan, lätt, dricka åtta koppar té på en dag
2. Jag gillar att titta på barnprogram och läsa barnböcker
3. Jag köper mode- och inredningstidningar för minst 250 kronor i månaden (summan för politiska tidningar är blygsamma 100 om året!)
4. När Tobbe har tvättat viker jag om alla handdukar och lakan därför att han viker fel
5. Jag har en hemlig dröm om att bli en bullbakande hemmafru i ett hus på landet
6. Jag läser otroligt långsamt
7. Jag lyssnar, i smyg, på mina Hanson-skivor från mellanstadiet JÄTTEOFTA
8. Jag anser, i största hemlighet, att jag är smartare än alla jag känner...=)

Är det ingen som har funderat över att det kanske finns ett skäl till att folk inte vet de här sakerna om mig?

Nu är det dock min tur! Jag utmanar: Tobbe, Anders, Freja, Johanna, Johan och Carina!

Köp din plats på ett tjusigt universitet

Idag damp årets första nummer av Studentliv ner i brevlådan. En av de få gratistidningar jag faktiskt läser och som jag inte skickar direkt ner i pappersinsamlingen. På debattsidan tog sig Petrus Boström, ordförande i fria moderata studentförbundet, tillfälle att tycka till om hur värdelös den socialdemokratiska utbildningspolitiken har varit. Nämligen att sossarna satsar på kvantitet istället för kvalitet och att ökade utbildningsplatser är ett sätt att mörka ungdomsarbetslösheten (snälla du, vi har inte haft makten på tre år, kom med några nya argument!). Efter tre spalter uppspydd galla avslutar han med en kort kommentar om hur fiffigt det vore med studieavgifter. Det vill säga att varje student ska betala för att få läsa vid ett universitet. Detta, menar Boström, skulle leda till att studenter enbart skulle välja högskolor som höll en hög standard och att mindre bra högskolor skulle sållas bort. Problemet löst!

Vilket problem? Jo, nämligen det att alldeles för många ur arbetarklassen får en gedigen utbildning och helt plötsligt är lika mycket värda som de ur övre medelklassen. Men halledudenedå, så tokigt det kan bli! Inte alls ett transparent argument, Boström!

Konkurrens är aldrig god om den inte sker på lika villkor, vilket det naturligtvis inte gör om inte alla potetiella studenter har möjlighet att vara med och "tävla" om studieplatserna. Vi ska heller inte glömma att vi har ett högst kompetent Högskoleverk som ser till att utbildningarna håller måttet. Detta bevisade de inte minst genom att dra in examinationsrätten för fyra av landets sjuksköterskeutbildningar.

Detta är bara ytterligare ett bevis på överklassens desperation över att utbildning inte är enbart dem förunnat längre.

Det var det här med TV-reklam...

Ska det aldrig ta slut? Har ni sett den nya reklamen för V6-tuggummi? En kille på en restaurang jagar efter flygande "V6-bollar" som antagligen ska symbolisera tuggummit som han bara måste ha, tills en av "bollarna" landar på en kvinnas axel och glider ner för hennes urringning. Varför? Vari finns poängen med att sexualisera kvinnor i en tuggummi-reklam? Det finns i och för sig ingen som helst poäng med att anspela på sex i reklam överhuvudtaget. Men när ska den här exponeringen av kvinnor ta slut?

Snälla V6, är era kunder verkligen så lättköpta? Underskattar ni inte oss som tuggar tuggummi litegrann?

Modeblogg

För övrigt funderar jag på allvar att göra min blogg till en modeblogg i alla fall. Vore inte det kul? För vem bryr sig om vad jag äter, läser eller tycker...?

Ekologisk mat

Av olika anledningar, som jag inte tänker gå in närmre på, har jag blivit tvungen att se över min privatekonomi lite mer noggrannt (mer än jag redan gör!). Som de flesta kanske vet är både jag och min sambo studenter och för ett par veckor sedan uppmärksammade Borås S-studenter temat ekologisk mat ur ett studentperspektiv. Jag har alltid varit noga med min mat, har det funnits ett ekologiskt alternativ i hyllan så har jag tagit det utan att tveka. I vårt hem genomför vi nu ett litet ekonomiskt experiment. Vi ska, på en hel månad, inte köpa någon ekologisk mat överhuvudtaget. Vad vi än handlar ska vi köpa det billigaste alternativet. Jag kan ännu inte säga om det har gett något resultat i kassan men jag kan säga så mycket som såhär: Det är hemskt, och jag menar verkligen hemskt, att gå och handla nu för tiden! För varje vara jag plockar ner i korgen sviker jag mina ideal, gång på gång. För att inte tala om min egen hälsa och all skit jag stoppar i mig när jag äter mat som inte är ekologisk. Det går verkligen emot allt jag lärt mig och står för!

Men sanningen är precis så sorglig som det låter: som student har man inte råd med lyxen att värna om miljön och sin hälsa...

Skidor

Det sägs att tredje dagen på skidsemestern är den farligaste. Man har åkt tillräckligt mycket för att tycka att man åker riktigt bra, samtidigt som man åkt tillräckligt mycket för att inte känna att man egentligen är j***igt trött! Summa - man ramlar. Det har jag gjort några gånger i veckan, inte så farligt men ändå. Det som är det lustiga med det hela är att nu när jag sitter här med tekoppen i fåtöljen och tittar på störtloppet tänker jag för mig själv "det där är väl ingenting"...

Ha! Jag skulle bara veta! Det är ju livsfarligt i de där backarna! De spolar blankis i svängarna, vilka puckon! Oj oj, jag får nog ta mig en funderare över vad som är skillanden mellan Sanne som svischar ner för Ekorrbacken i Branäs och tjejerna och killarna i Val d'Isere.

Men det är vansinnigt kul med skidor...

Branäs

Okej, jag har inte skrivit på ett par dagar men nu åker jag till Branäs iaf, är borta t.o.m. torsdag så det blir inget bloggande på ett tag. Hoppas ni saknar mig och mina smarta kommentarer...=)

Personvalskampanj

Europaparlamentsvalet börjar dra igång och Kryssa Anna Hedh-kampanjen likaså. Hon blev invald förra gången, 2004, tack vare sin personvalskampanj. Själv är jag aningen ambivalent inför kryssa-kampanjer överhuvudtaget. Å ena sidan är det ett sätt att få in vettiga människor i olika samfund när partiet gjort ett taskigt val då de skrev listan. Å andra sidan kan det vara ett sätt att köpa sig en plats i parlamentet eller riksdagen, som fp:s Anna Svalander gjorde här i Borås.

Hur som helst hoppas jag att alla som sitter på en plats i en parlamentär instans kommer ihåg att man aldrig representerar någon annan än sina väljare, oavsett hur man hamnade där man sitter. Frågan man då måste ställa sig är - blev jag vald på grund av mina åsikter och löften till väljarna, eller för att jag tillhör ett schysst parti?

Ser fram emot en spännande debatt i ämnet personvalskampanj!

Valberedning

Jag tänker spy lite mer galla över ett ämne som jag berör lite då och då. I år råkar jag sitta i fyra olika valberedningar inom rörelsen. I samtliga är det, naturligtvis, 50/50 mellan kvinnor och män som gäller. Detta kan uppröra många, främst männen som petas undan för att en kvinna behövs. Personligen är jag en försvarare in i döden för den här regeln. Jag anser att det är ett nödvändigt medel för att få in kvinnor på viktiga poster och vi ser att det har gett effekt i partiet. Men det är inte det som gör mig upprörd.

Problemet är varför det fattas kvinnor?! Varför måste vi hålla på och leta efter kvinnor som är beredda att ställa upp? Varför ställer vi högre krav på en kvinnas prestationer och vad hon förväntas klara av i en styrelse, medan vi inte ställer samma frågor när det ska tillsättas män? Kvinnor, var är ni?!

Ett annat återkommande problem, som finns i hela partiet (utom kanske just i SSU och S-studenter) är att det "måste in yngre i alla styrelser". Detta får man som ung i partiet höra till leda. En upplysning - om ni lämnar lite plats till de yngre så kommer de! Svårare är det inte, jag lovar!

Boktips!

Om ni är sugna på något riktigt mysigt såhär inför våren, kan jag rekommendera en debutroman från Sarah Addison Allen. Hennes bok Förbjuden frukt är en svärm av eldflugor i sommarnatten, ett morgondopp i havet och äppelpaj med vaniljsås på samma gång! Tack Tvärdrag för alla böcker jag ska recensera, jag upptäcker människor jag inte visste fanns och saker jag inte trodde att jag tyckte om!

Borderline

Borderline, eller emotionellet instabil personlighetsstörning, är en mycket svår psykisk sjukdom. I vården upplever man ofta också att just den här patientkategorin (vilket hemskt ord!) är alldeles särskilt svår att jobba med på grund av sjukdomens natur. I vilket fall så har jag valt, av alla sjukdomar i världen, att skriva min c-uppsats om just dessa människor. Jag ska skriva med en kvinna som heter Ouldouz, ny i klassen som jag inte känner, men det kommer nog att bli bra ändå!

Det här med c-uppsats är lurigt egentligen... Men jag tänker hålla mig positivt inställd under hela resan! Så, snälla ni som läser min blogg! Om jag någon gång under våren gnäller om hur jobbigt det är med uppsats, påminn mig om att jag egentligen tycker att det är väldigt kul!

Mode

De som känner mig vet förmodligen att det här med kläder råkar vara ganska viktigt för mig. Och ja, tyvärr, det är det senaste modet som gäller...! I mina kretsar, där de flesta erkänner sig till socialismen precis som jag, är det inte riktigt accepterat att vara en såpass bidragande faktor till konsumtionssamhället. Och än värre - att som feminist vara offer för skönhetsideal! Hugaligen!

Jag har inget som helst försvar för detta. Mer än just det att jag är ett offer. Men samtidigt är jag ständigt medveten om vilka konsekvenser det får för samhället varje gång jag visar mig med senaste numret av ELLE under armen och jag försöker istället debattera frågan, inte vara tyst och skämmas.

Jag lovar, detta ska inte bli en modeblogg. Sådant har jag inte tid med. Till sist - jämställdhet sitter inte i kläderna och modetidningar ger inte anorexi!

SÄS

Mailen från Södra Älvsborgs sjukhus ordförande Peter Rosholm har börjat dugga tätt. Som alla säkert förstår är det en känslig fråga vad gäller Skene och dess vara eller icke vara. Jag, precis som alla andra i styrelsen, känner naturligtvis en stor frustration över hur situationen har blivit. Under hela min första tid i styrelsen pratade vi mycket om Skene och Markbornas rädsla för att sjukhuset ska läggas ner. Tvärtom fortsatte vi att utveckla Skene, specialisera avdelningarna och erbjuda en så säker och bra vård som möjligt för invånarna. Att gång på gång få höra att vi skulle lägga ner Skene gjorde oss alla väldigt ledsna.

Och nu står vi här. Sparbeting på 200 miljoner, och vem är det som får betala för det? Skene. Naturligtvis är det gjort en grundlig utredning kring detta, med vårdkonsumtionsmönster och kvalitet och säkerhet och så vidare. Det finns ingen som helst illvilja mot Skene från vare sig politiker eller tjänstemän. Hur som helst så är situationen svår att handskas med. Det finns en politisk ambition att vi ska kunna behålla Skene i dess nuvarande form, men pengarna fattas och om vi skulle ändra organisationen på det viset skulle det innebära sämre vård för samtliga invånare i Södra Älvsborg.

Som politiker representerar jag inte mig själv utan mina väljare. Det är alldeles klart att majorittens väljare vill ha bra vård. Frågan är bara vad det innebär? Säkerhet och trygghet eller geografisk tillgänglighet?

Bloggar

I och med att det här med bloggande i och för sig inte är något nytt, kände jag ändå en stundens ingivelse för att kolla runt lite i blogg-Sverige för att se vad som finns. Det mesta, visade det sig. Det som dock är mest slående, skrämmande, upprörande och så vidare, är alla dessa unga gymnasietjejer i 16-17-årsåldern som driver framgångsrika bloggar som blir framröstade till Årets blogg-hit och Årets blogg-dit. Baserat på vad? Ok, även jag ser att de klär sig snyggt. Men var finns värdet i att spotta ur sig kommentarer och bilder på sig själv som festar, stressar runt och bränner ut sig själva 40 år i förtid därför att de ska tillfredsställa sina läsare. Och vilka är det som läser, förresten? Jäkligt många, uppenbarligen, men varför? Är det överhuvudtaget roligt? Var finns spänningen i att följa en average-östermalmsbrud som lallar runt i sthlms innerstad med latte och chihuahua i famnen? Hallå, Paris Hilton-stilen är passé! Eller nej, förresten, den var aldrig inne överhuvudtaget.

Jättekul för er tjejer att ni är starka och framgångsrika, men kom ihåg att ni är förebilder. Det är inte dåligt att driva egna succéföretag i er ålder, men snälla... Gör något sunt med era liv och framför allt - var rädda om er! Fläk inte ut er själva i blogg-etern utan ta lite ansvar!

Till alla er som läser, min blogg såväl som Blondinbellas - jag hoppas att ni är mogna individer som värnar om era värderingar och för Guds skull! Vill ni ha skvaller så läs en skvallertidning där alla vet att det som står är bluff och båg. Uppmuntra inte till integritetsstympningen på toppliste-bloggarna!

Mer extremhöger...

Det går inte att undgå den bruna politik som kommer ifrån mittenraden i Borås kommunfullmäktige. Återigen går Sverigedemokraternas William Petzäll upp i talarstolen och debatterar ämnet modersmålsundervisning på ett mycket oprofessionellt sätt. Utan minsta intresse för vad den socialdemokratiska motionen egentligen handlar om väljer han att återigen hänvisa till "forskning" som redan blivit motbevisad, gång på gång av vänstern i Borås. Denna bångstyrighet piskar upp stämningen hos Sverigedemokraterna samtidigt som Petzäll återigen misslyckas med att hålla sig till saken.

Men jag vägrar att bli upprörd. Jag känner mig stolt och nöjd över den motion som Anders Österberg lade fram och som borgarna valde att bifalla. Jag är också tacksam över att Anna Grahn, som enda borgerlig företrädare, gick upp i talarstolen och klargjorde för församlingen vad motionen faktiskt handlar om. Nämligen att Borås Stads förskoleelever ska få ökade möjligheter att förbättra sina kunskaper i det svenska språket.

Motsätter ni er verkligen det, sd?

Föreningsliv

Igår var det s-studentmöte. Såg fram emot en intressant föreläsning av Sven Martinger kring EU och Europapolitik. Tyvärr var det bara jag och Mahamed där så föreläsningen fick ställas in. Det var en liten besvikelse... Jag vet själv att man inte alltid kan komma på alla möten och att man ibland glömmer att höra av sig, men att det var så många som inte kom...! Har funderat öite kring det där med föreningslivet och hur svårt det är att få folk intresserade av att komma på möten. Är det verkligen värt att hålla en förening igång för sakens skull, eller ska man låta föreningen dö ut om intresset brister? Vad gäller s-studenter är jag övertygad om att detta bara är en tillfällighet, föreningen har mycket och bra verksamhet. Men jag tänker på andra organisationer och föreningar, till exempel de lokala s-föreningarna eller s-kvinnor. Det är jättebra att de finns och de fyller en viktig funktion så länge de finns, men om medlemmarna inte är intresserade utan hellre vill aktivera sig på något annat sätt, ska man låta föreningen dö ut då?

Jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag själv anser i frågan, men jag är övertygad om att om man saknar någon verksamhet i organisationen så kommer medlemmarna att se till att den finns. Detta är ett känsligt ämne uppenbarligen men är det inte litegrann som att "låta naturen ha sin gång"?

Samma gamla visa...

Är det överhuvudtaget egentligen möjligt att vi fortfarande håller på att leta efter aktiva kvinnor i rörelsen? Så här i valberednings- och årsmötestider är det ett sabla knåpande med styrelser och representation till höger och vänster. I vanlig ordning slåss männen om platserna medan vi jagar duktiga kvinnor. Eller jagar förresten, de finns ju där men varför är det då så svårt...?

När ska man hinna med alla?

I morgonsoffan på SVT (såklart, vem tittar på TV4?) idag satt Lena Melin och Lars Stjernkvist och diskuterade ytterligare en politikerbiografi från någon s-politiker (eller i detta fall en pressekreterare). Så här i oppositionstider verkar de poppa upp lite då och då. Den här gången gällde det Anna Lindh och Pär Nuder och vem utav dem som verkligen var påtänkta att ta över partiet i början av 2000-talet. Så här i efterhand kan vi i godan ro konstatera att det inte blev någon av dem i alla fall.

Det jag frågar mig är bara, när ska man hinna läsa alla dessa biografier? Det känns naturligtvis högaktuellt eftersom man själv är en del av partiet och troligtvis dess framtid också. Jag är alldeles för ung för att ha upplevt dessa tider som man talar om i böckerna, utan får precis som de flesta andra i partiet hör det av någon annan som hörde det av en som känner han som sitter i riksdagen vars bänkkamrat sitter i PS...

Jag inbillar mig att det ska lära mig något mer om hur partiet verkligen fungerar "där uppe" där man själv inte är med. Eller så bekräftar det bara allt det jag redan trodde att jag visste.

En dåres försvarstal

Visst är mode en konstform? I min värld är en modevisning resultatet av kreativitet och budskap likaväl som vilken vernissage som helst. Sneglade just på ett reportage i senaste ELLE som handlade om modeskaparnas sätt att protestera mot konsumtionen och hur modebranschen är på randen till sammanbrott. Med ett stort NO i ansiktet spatserade modellerna catwalken fram på Viktor och Rolfs f/w 2008-visning, i övrigt iklädda något vansinnigt fashionabelt och chict, naturligtvis.

De stora modehusen har också den lyxen, som inte varuhuskedjorna har, att man kan ta ut svängarna åt vilket håll man vill. Det viktiga är inte att det är användbart, det ger bara en fingervisning om var modet är påväg just den här säsongen. I sitt skapande besitter designers möjligheten att peta in budskap eller ett politiskt statement och vips - så är det också mode! Varför hade vi annars släpat runt på fula tygkassar i organisk bomull?

en sak till...

Jag hittade gammal "knutna nävar"-musik hemma hos min bror. Hurra! HAr inte lyssnat på ho chi minh-låten på FÖR länge!

Nytt försök...

... ytterligare ett bevis på att man aldrig ska ge upp! Det finns hopp för även sådana som mig.